Ger skyddsjakt på trana i Kvismaren avsedd effekt?

Länsstyrelsen i Örebro beviljade strax före påskhelgen skyddsjakt på totalt 145 tranor i Kvismaren.
– Det är en svår fråga, och det finns väldigt få kunskaper om vad skyddsjakt på trana har för effekt, säger Daniel Bengtsson som är fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige.
Ansvariga för fågelskydd runt Hornborgasjön och Vattenriket utanför Kristianstad är ställer sig också frågande till om skyddsjakt är rätt metod för att komma åt problemet med tranor i jordbrukslandskapet.

I år sammanföll vårbruket i Kvismaren med den tid då det är mest tranor i området. Under fyra dagar, 6-9 april, kom det in ansökan från nio olika lantbrukare i området om att få skjuta tranor som åt på de nysådda fälten med vete och havre.
Länsstyrelsen beviljade också att lantbrukarna skulle få jaga totalt 95 tranor i området fram till den 30 april, men bara om de uppehöll sig på de nysådda åkrarna.
Den 9 april beslutade också Länsstyrelsen i Örebro om en ”allmän” skyddsjakt på tranor i området. Beslutet omfattade 50 tranor.
Enligt länsstyrelsen fanns det en uppskattning på 4 000 tranor området. Om det skett någon räkning eller inte framgick inte av beslutet. Enligt Artportalen är den högsta noterade siffran 1 760 tranor, den siffran är från den 22 mars.

Oklar effekt av skyddsjakt

Daniel Bengtsson är fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige (Sveriges Ornitologiska Förening).
– Skyddsjakt på trana är en svår fråga eftersom den är ny och det finns få erfarenheter av om skyddsjakt verkligen är en effektiv åtgärd. Det viktiga i ett sådant här läge är att man verkligen gör en utvärdering av om skyddsjakten ger avsedd verkan, säger han.

Sveriges största rastlokal av trana är utan tvekan Hornborgarsjön. Där räknades det in 19 200 tranor den 2 april. Kristian Kroon jobbar med viltskador på länsstyrelsen i Västra Götaland.
– När antalet tranor stiger och vårbruket sätter igång matar vi lite mer i området runt Hornborgarsjön, berättar Kristian Kroon.
Under våren brukar det inte vara någon vara någon konflikt med jordbruket, den brukar komma under sommaren när det går kvar ett antal tranor som bökar runt bland sättpotatisen.
Kristian Kroon vet att skyddsjakt på grågås kan ge viss effekt. Däremot är han tveksam till om skyddsjakt på trana.
– Man får jobba med andra skrämselåtgärder som till exempel raketer. Så vitt jag vet har vi inte haft fått in begäran om skyddsjakt på tranor, säger han.

Bättre med andra åtgärder

Anders Hallengren jobbar på länsstyrelsens naturvårdsenhet i Skåne. Där finns området runt Vattenriket i Kristianstad som varje år lockar till sig ett större antal tranor: 7 100 tranor den 31 mars.
Även vid Vattenriket utfodras tranorna för att man ska slippa konflikter med jordbruket.
– Vi har haft några ansökningar om skyddsjakt med de flesta har dragits tillbaka sedan vi haft en dialog med jordbrukarna. Vid ett tillfälle gav vi avslag. Vi tror inte att det ger någon effekt, säger Anders Hallengren.
Han har väldigt tät kontakt med jordbruket i området, och försöker prognoser om när det är som mest tranor i området.
– Det är hänt att vissa lantbrukare väntar någon vecka med vårbruket för att undvika konflikten med tranorna. Annars jobbar vi med olika typer av skrämselåtgärder när tranorna söker sig ut på fälten, berättar han.

Går emot egna riktlinjer

Viltförvaltningsdelegationen i Örebro län fattade 2010 beslut om övergripande riktlinjer för skyddsjakt av trana i området runt Kvismaren. Av de riktlinjerna framgår att skyddsjakt bara bör vara aktuell på särskilt dyrbara grödor som morötter och potatis och främst under sommar och höst i Kvismarområdet där problemen är återkommande. Skyddsjakten bör därför utvärderas inför framtiden.

Länsstyrelsen gör i de här ärendena under de senaste veckorna bedömningen att det kan finnas risk för allvarliga skador i grödan om tranorna tillåts gå ostörda på fältet. Ett stort antal tranor har nu samlats i området under sin flytt norrut. Det sammanfaller olyckligt med vårsådden. Andra lämpliga lösningar bedöms inte tillräckligt verksamma för att förhindra skador nu.

Senast den 10 maj ska lantbrukarna ha rapporterat om hur många av de totalt 95 tranorna som beslutet omfattar som skjutits och vilken effekt skyddsjakten haft.
I det allmänna beslutet om skyddsjakt på 50 tranor ska de skjutna tranorna rapporteras in omedelbart för att hålla koll på antalet. Enligt länsstyrelsens hemsida har det fram till den 16 april skjutits tre tranor.