Vinterfåglar inpå Knuten

Du räknar väl också under Vinterfåglar inpå Knuten?

Den 26–29 januari pågår den riksomfattande kampanjen Vinterfåglar i Knuten. Det är en kampanj där över 20 000 personer i Sverige räknar alla småfåglar vid fågelborden. Sista helgen i januari räknar vi hur många fåglar vi ser vid våra fågelmatningar runt om i landet. Det är en av BirdLife Sveriges mest populära aktiviteter. Här kan alla vara med och bidra genom att enkelt rapportera vilka fåglar och hur många av respektive art man ser samtidigt vid fågelmatningen. De senaste åren har runt 20 000 rapporter kommit in från enskilda personer, föreningar, skolklasser med flera – men BirdLife vill ha ännu fler rapporter.

Kampanjen Vinterfåglar inpå Knuten har pågått sedan 2006. Tack vare alla rapporter får man en bra bild över de fåglar som tillbringar vintern hos oss. Talgoxen är den talrikaste vinterfågeln följd av blåmes och pilfink, men efter denna trio varierar topplistan från år till år. Via denna räkning kan man också följa hur vinterfåglarna anpassar sig till klimatförändringarna.
Här är lite tips för dig som matar, eller vill börja.

Frågor och svar om fågelmatning

Att mata fåglar är ett trevligt sätt att gynna fåglarna i din närhet. De får mat och du får chans att studera dem på nära håll.

Myter om fågelmatningen och teorierna stämmer inte alltid överens, men en sak som de allra flesta är överens om: fågelmatningar och fågelvänliga trädgårdar är bra för fågellivet.

Var ska man mata?

Sätt gärna upp fågelmatningen nära buskar eller grenar så att fåglarna lätt kan ta sig i skydd från eventuella rovfåglar. Tänk också på att fågelmatningar kan locka till sig råttor och möss. Ha också gärna matningen en bit från huset och städa under den ibland för att minska risken för gnagare.

Vad ska man mata med?

Det finns många teorier om vad man ska mata med för att locka vissa fåglar till en matning, men det är ingen exakt vetenskap.
Olika mat kan locka olika arter.
• Äpplen för trastar, rödhakar, svarthättor och sidensvansar
• Osaltat smör kletat på trädstammar, talg, kokosfett eller ister för hackspettar, nötväckor, trädkrypare och mesfåglar
• Solrosfrön och hampafrön för sparvar, finkar och mesfåglar
• Jordnötter för mesfåglar, hackspettar, siskor och nötskrikor
• Havre för gråsparvar och gulsparvar

Vad bör man använda för behållare eller bord?

Behållare där fåglarna inte sitter i maten är klokt, eftersom det minskar den eventuella smittospridningen. Fåglar som föredrar fågelbord brukar kunna hitta mat på marken under fröautomaterna.

Kan fåglarna sprida smittor?

Smittskyddsinstitutet varnar för salmonellaspridning vid fågelmatningar vid fågelbord där fåglarna kan bajsa i maten. Andra säger att det finns få indikationer att salmonella är stor fara. Det är bra att rengöra fågelborden noga ibland.

Klarar sig fåglarna om jag slutar mata?

Fåglar är inte dumma. De hittar föda på andra sätt om de behöver, och det finns mängder av fåglar som överlever året om utan minsta hjälp från människor.

Hur gör man egna talgbollar?

Värm försiktigt kokosfett, blanda i till exempel lätt hackade havregryn och jordnötter. Låt stelna något och blanda i rumsvarmt margarin för att lättare kunna forma det i till exempel en kokosnöt eller en kruka.

Behöver fåglarna vatten?

Det är ett välkommet tillskott för dem. De behöver rengöra fjäderdräkten och dricka vatten. Ett sätt att hålla vattnet isfritt lite längre ska vara att lägga en tennisboll i vattnet, som då skapar rörelser i vattnet och minskar risken för isbeläggning.

Får man anordna en fågelmatning i skogen/på annans mark?

Fråga om lov från markägaren innan du sätter upp en fågelmatning utanför din egen tomt.

Källa: Natursidan.se