Birdlife Sverige: Utbredd skenhelighet om biologisk mångfald

I Birdlife Sveriges valenkät framgår att många partier gärna pratar om vikten av biologisk mångfald, men i många fall fattar beslut som motarbetar den. ”Sverige utgör i många fall en bromskloss internationellt”, kommenterar fågelföreningen.

Birdlife Sveriges valenkät har bett de politiska partierna svara på tio frågor som har med biologisk mångfald att göra. Både allmänna frågor som hur de vill hejda förlusten av artrikedom, men också specifika frågor om miljöorganisationers talerätt och Sveaskogs skogsskötsel.

Saknas vilja att skydda fjällnära skog

I en inledande kommentar skriver Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig i BirdLife Sverige, bland annat han tycker att det är sorgligt att svenska politiker fortsatt håller en hög svansföring på naturvårdsområdet, samtidigt som nödvändiga insatser för natur, klimat och mänsklighet motarbetas så fort det handlar om att skogsbruket måste förändras.

– Skenheligheten är utbredd, vilket inte minst märks genom att det saknas politisk majoritet för att skydda de sista kvarvarande naturskogarna i Sverige och det unika (fjällnära) tajgaskogsbältet – ”Sveriges Amazonas” – enligt Skogsutredningens förslag, skriver Daniel Bengtsson.

Han påpekar också att:
– Många av svaren andas en uppfattning att naturen ska anpassas, skötas eller exploateras på ett sätt som gynnar oss människor och det samhälle vi lever i. Kanske är det så illa att de flesta är så fjärmade från kunskap om ekosystemen att de inte inser hur beroende vi är av att de bibehålls.

Struntar i Århuskonventionen

En juridiskt viktig fråga som inte fått så stor uppmärksamhet är talerätten för organisationer och enskilda i miljöfrågor. Den frågan regleras av Århuskonventionen och går ut på att medborgarna ska ha ”rätt att få tillgång till miljöinformation, möjlighet att påverka miljöbeslut och rätt att överklaga miljöbeslut eller på annat sätt få en juridisk prövning av om deras rättigheter enligt lagstiftning som relaterar till miljön har kränkts”. Den är fastställd i svensk lag sedan början av 2000-talet, men allt fler politiska partier har börjat ifrågasätta denna talerätt och svaren i Birdlife Sveriges enkät visar en tydlig vattendelare mellan partier som står på naturens sida och de som vill minska möjligheterna för medborgare och naturorganisationer att skydda naturen. I korthet är det bara Mp, V och S som tydligt vill försvara Århuskonventionen.

Partiernas svar i korthet

Här följer partiernas svar på frågan om Århuskonventionen, längre svar finns i valenkäten.

Mp: ”Århuskonventionen och organisationers och enskildas talerätt i miljöfrågor ska vara en självklarhet i ett öppet, demokratiskt och upplyst samhälle, och måste på alla sätt försvaras.”
C: ”Vi anser att den svenska implementeringen av Århuskonventionen är alltför långtgående.
KD: ”Talerätten bör tillämpas för anläggningar med betydande miljöpåverkan och för ”berörd allmänhet” inte ”allmänheten” i generella termer.”
L: ”Talerätten i den svenska lagstiftningen behöver förtydligas både för att garantera talerätten men också för att göra rättsprocesserna effektivare och mer förutsägbara.”
M: ”Vi vill genomföra en översyn till exempel genom att tydligare definiera vilken typ och storlek av organisationer som skall ha talerätt.”
S: ”Vi anser att Århusförordningens talerättsregler är väl avvägda och vi avser inte driva på för en förändring av dessa.”
V: ”Århuskonventionen är oerhört värdefull för allmänhetens tillgång till information och deltagande i beslut. Vi är mycket oroade av initiativ som tagits av borgerliga partier och SD att minska allmänhetens och miljöorganisationers möjligheter att påverka miljöbeslut.”
SD: ”Vi anser att miljöorganisationers talerätt ska begränsas.”

Detta är ett sammandrag av BirdLifes valenkät, sammanfattat av natursidan.se