Beskrivning av området

Sjön Tysslingen ingår i Eskilstunaåns vattensystem. Vatten tillförs sjön via bäckar och sjöar i Kilsbergen samt från dikade åkermarker. Utloppet ligger vid sjöns sydspets, Tysslinge kanal, som leder till Svartån. Sjön är grund – maxdjupet lär ska vara <1m. Omgivningen består av öppna marker av åkrar, madmarker och gårdar längs de sluttande stränderna, som huvudsakligen utgörs av betade strandängar. Även partier med strandskog finns.

Sjön har i omgångar påverkats av människan. På 1860-talet genomfördes en sänkning av sjön. Tidigare översvämmades intilliggande marker regelbundet, och kunde däremellan utnyttjas för bete och slåtter, något som pågick under många århundraden. Sänkningen föranleddes ”som vanligt” av önskemål att åstadkomma mer åkermark för ett mera produktivt åkerbruk. I och med detta började strandängarna växa igen, och som en följd av detta minskade antalet häckande och rastande fåglar.

1986 påbörjades en restaurering av sjön. Vass slåttrades och strandängar röjdes fram, ett arbete som idag fullföljs av betande djur. I början av 2000-talet byggdes två regleringsanläggningar för att åtgärda det faktum att Tysslingen hade ett för stabilt och för högt vattenstånd.

Sjön har under mycket lång tid varit känd som ”Svansjön”. Enligt Erik Rosenberg fanns här större, men obekräftade mängder, redan på 1920-talet. Sjön är definitivt känd som en rastplast för sångsvanarna sedan 1940-talet. Tysslingen ligger så till att den blir en viktig anhalt för flera arter som flyttar norrut med häckningsplatser i Norrland, Finland och Norra Ryssland. Det rör sig företrädesvis om våtmarksbunda fåglar. Restaureringarna har också inneburit en ökning av häckande fåglar i området.

Antalet sångsvanar som passerar Tysslingen under vårflyttningen har uppskattats till ca 8000 årligen. Toppnoteringen för en enskild dag gäller 1 april 2001 då 4457 individer räknades in.

2004 fick den Natura 2000-status och under 2009 avsattes delar som naturreservat. Meningen är att reservatet skall expandera. 

Vägbeskrivning

Om man tänker sig till ”Svanrasten”/Rånnesta och motorvägen runt Örebro finns det två alternativ:

1. Utfart mot Närkes Kil (motorvägen avfart 113), efter ca 7 km avtagsväg vänster mot Frösvidal. Efter ytterligare 3-4 km är det skyltat mot Rånnesta, men också ”svanskyltat”.
2. Utfart mot Garphyttan (motorvägen avfart 112). Efter 7 km sväng höger mot Gräve kyrka. Det här är en grusväg som kan vara lite besvärlig på våren. Man följer vägennorrut och passerar observationsplatserna Åkerbymaden, Raststugan Hälsingland och Norra fågeltornet för att så småningom komma fram till Rånnesta.

Även vid södra delen av sjön finns också ett torn (plus plattform). Omedelbart efter Tysslinge kanal, några hundra meter väster om vägen till Gräve kyrka, på höger sida, ligger en parkering vid det gamla tornet. En kortare promenad leder till observationsplatsen.

En annan observationsplats ligger på sjöns västra sida, Svalnässtugan, men med ett läge som ger förväntningar på goda observationsmöjligheter ut över sjön. Stugan är alldeles ny (2010) och ligger mitt emellan Norra och Södra Svalsnäs, och det finns en liten parkeringsplats mitt för den gångväg som leder ned till stugan. 

Observationsplats: Rånnesta/Ruinen

Rånnesta/Ruinen är platsen för ”Svanrasten” med besöksanläggning och café samt matning av fåglarna. För många är Rånnesta startpunkten för ett besök vid Tysslingen. Förutom sångsvanarna syns här på våren andfåglar, gäss, en del vadare, tranor och rovfåglar, där havsörnen måhända är den ”vanligaste”, dvs den rovfågel som visar sig mest frekvent. Säden läggs ut så att svanarna kommer mycket nära skådaren. 

Observationsplats: Norra fågeltornet

Norra fågeltornet ligger bara några hundra meter söder om Rånnesta. Tysslingen håller sig med stora vassruggar och vill man se ut över dem och se något av vad som ligger i vattnet är detta torn en lösning. Parkeringsplats finns längs vägen intill stigen som leder ned till tornet, som är handikappanpassat. Det syns från vägen. 

Observationsplats: Raststugan Hälsingland

Raststugan Hälsingland är öppen för allmänheten. Man fortsätter söderut, sett från Rånnesta och Norra tornet, passerar gården som heter Hättinge och efter några skarpa svängar kommer ett rakare parti. Stugan ses från vägen på vänster sida. Här finns en småfågelsmatning som drar till sig fåglar från det intilliggande skogspartiet och åkrarna intill. 

Observationsplats: Åkerbymaden

Åkerbymaden är ett åker- och ängsparti mellan vägen och sjön beläget några hundra meter söder om raststugan. Rastande gäss och tranor nyttjar dessa ytor. En viss utsikt finns över sjön, men avståndet är lite för stort för närobservationer från vägen. Strax söder om Åkerbymaden ligger Åkerby hage, ett lövskogsparti som lockar till sig hackspettar och sångare. 

Observationsplats: Södra tornet

Södra tornetär observationsplatsen vid sjöns södra ände. Från detta torn har man utsikt över utloppet och de sydligaste delarna av sjön, med mer eller mindre stora vattenytor beroende på vattenståndet för dagen, eller snarast årstiden. Andfåglar och vadare beskådas elegant, gäss rastar på åkrarna i närområdet, fiskgjusen söker sin lycka mitt framför tornet emellanåt och en träddunge öster om tornet gillas av havsörnarna. 

Observationsplats: Svalnässtugan

Svalnässtugan, se vägbeskrivningen ovan. Maden som ligger nedanför heter Svalnäsmaden. Förutom utsikten över sjön finns åkermarker och ängar i närområdet samt öster om stugan ett skogsparti med blandade trädslag. Från maden kan sjungande enkelbeckasiner höras och om vårarna händer det att dvärgbeckasinen presenterar sig med sitt klapprande spel. Gulärlan trivs i det här landskapet. 

Karaktärsarter

Gulärla och enkelbeckasin är karaktärsarter på maderna, liksom tofsvipa. Havsörn häckar i området. Fisktärna och andfåglar befolkar blankvattenytorna. Sävsparv, rörsångare och sävsångare trivs i vassen. 

Anmärkningsvärda fynd

Svarthakad buskskvätta, aftonfalk, vattenpiplärka, vittrut, röd glada, flodsångare, blåvingad årta, amerikansk bläsand, stäpphök, mindre gulbena. Svart stork, lundssångare, ägretthäger, svarthalsad dopping, vit stork, vitvingad tärna, ökenstenskvätta. 

Övrigt

Naturvård bedrivs sedan några år i Länsstyrelsens regi i samverkan med markägare och med stöd av bl a Örebro Kommun och WWF. Stiftelsen Rånnesta – Naturens Teater sköter på uppdrag av Länsstyrelsen fågeltornen och service kring dem i norr och söder. Tornen mm är överlåtna från Stiftelsen Tysslingen till Naturvårdsverket. Nyligen har en rovfågelsmatning startats vid Rånnesta.