En ny finsk studie visar att havsörnar kan vara en av orsakerna till att storskarvarna minskar i vissa områden. Unga havsörnar samlas i flockar och går till attack och äter både ägg och ungar. På bilden är av de aktiva skarvkolonierna i Hjälmaren. Foto: Kent Halttunen

Havsörnar håller ner antalet skarvar 

Havsörnen spelar en allt viktigare roll för att begränsa storskarvsbeståndet. I Finland finns flera exempel på att 10–30 havsörnar har anfallit skarvkolonier samtidigt.
Liknande exempel finns från Hjälmaren. 

En ny färska undersökning i Finland visar att havsörnen har stor betydelse för mängden storskarv, och i åtminstone sex fall har hela skarvkolonier dött ut på grund av örnar. 

– Havsörnarna äter både ungar och ägg, och de återkommer ofta under flera år då de väl hittat ett matställe. Det kan leda till att hela skarvsamhället dör ut, säger forskare Pekka Rusanen på Finlands miljöcentral. 

Skarvar skyddar sig genom stora kolonier

Samma tendens finns i Hjälmaren. Där har antalet skarvkolonier blivit färre, samtidigt som de blivit något större. En anledning kan vara att det finns flera havsörnar i området, och skarvarna skyddar sig genom att bilda större kolonier. 

Det är ofta unga örnar som samlas i flockar och försörjer sig på skarvkolonier. 

– De slår ihop sig i flockar, söker näringskällor och där de av en slump hittar mat, stannar de ofta hela sommaren. 

Unga havsörnar samlas i flockar

Örnen häckar första gången vid fem års ålder, så de har gott om tid på sig att samlas och göra räder, enligt Rusanen. 

– Då färre skarvungar klarar sig, så är det också färre som blir könsmogna, så med två – tre års fördröjning ser vi effekten av havsörnarna. 

Räknar ni med att havsörnen kommer minska skarvbeståndet ytterligare? 

– Vi vet inte, framtiden får utvisa. Men efter 2015 har skarvstammen inte vuxit nationellt sett. Det finns regionala skillnader där någon koloni växer och andra minskar, men örnen borde i alla fall hindra tillväxt, säger Rusanen. 

Skarvar i Hjälmaren har inte ökat sedan 2010

I Hjälmaren etablerade sig de första storskarvarna 1996. Sedan ökade populationen kraftigt fram till år 2010; då räknade man med att det fanns som mest 3 500 skarvar i Närkedelen av Hjälmaren. 

Numera inventeras Hjälmarens fågelskär vartannat år. Mellan åren 2015 och 2019 halverades antalet skarvkolonier (sex kolonier räknades 2019). Slutrapporten från inventeringen 2021 är ännu inte klar.
 

Sex kolonier har utrotats helt 

Havsörnarna, som är storskarvens enda naturliga fiender, har ökat i antal under 2000-talet. 

I ett fall i området runt finska Nagu registrerades till och med 30 örnar som anföll en skarvkoloni på samma gång. 

– Det var en koloni med 2 000 bon och som mest var det 30 örnar och det pågick i fem – sex år så kolonin försvann helt, det var så hårt tryck, säger Rusanen. 

Det finns ytterligare åtminstone fem liknande fall, där stora kolonier har eller håller på att försvinna. Dessutom har också flera andra mindre kolonier försvunnit. 

– Havsörnens jakt och störningar kan ibland vara så omfattande att det under sommaren inte blir en enda unge kvar i kolonin.

Flera kolonier har dött ut

Utanför Nykarleby har två större kolonier dött ut. 

– Vi hade en koloni med över 1 000 bon år 2019, dit kom tiotals örnar och nu finns inga bon kvar alls där, säger Rusanen. 

En annan koloni som ännu 2017 hade över 800 bon är också helt borta. Enligt Rusanen finns nu bara ett fåtal större kolonier kvar i Österbotten. 

– Storskarvarna har egentligen samlats till närmast en jättekoloni utanför Korsholm, säger Rusanen. 

Källa: Helsingfors universitet