Nu blir det möjligt för lantbrukare/markägare att på eget initiativ skyddsjaga sångsvan, trana och storskarv. Tidigare har det krävts tillstånd av länsstyrelsen.

Klartecken för egen skyddsjakt på trana, sångsvan och skarv

Från den 1 juli blir det möjligt för markägare att bedriva skyddsjakt på eget initiativ på sångsvan, trana och storskarv. Det är följden av att regeringen beslutat om nya jakttider.

Naturvårdsverket har under en längre tid jobbat med ett underlag för nya jakttider för bland annat fåglar. Nu har regeringen beslutat om nya jakttider och regler som börjar gälla från den 1 juli i år.
De största förändringarna är att det införs skyddsjakt på enskilds initiativ på sångsvan, trana och storskarv. Tidigare har det varit länsstyrelsen som beslutat om skyddsjakt på dessa arter. Då har länsstyrelsen också ställt krav på hur skyddsjakten ska ske, på en ordentlig återrapportering om hur många individer som fällts och vilken effekt skyddsjakten haft.
– Nu finns det inga krav på återrapportering på dessa tre fågelarter, och det tycker jag är lite märkligt, säger Lars Johansson i Närkes Ornitologiska Förening som också är jägare.
– Hur ska man nu kunna veta hur många tranor, skarvar och svanar som skjuts varje år? Att gå från en noggrann återrapportering till ingen alls tycker jag är ett stort steg.

Kopplat till vissa tider

Skyddsjakten på eget initiativ är kopplat till vissa tider samt om fåglarna uppträder i grupp om minst fem individer på fält med oskördad gröda:
– sångsvan får jagas 1 oktober – 31 mars
– trana får jagas under perioderna 1 augusti – 30 september samt 1 april – 30 maj.

Storskarv får jagas inom ett avstånd av 300 meter från fasta och rörliga fiskeredskap under perioden 1 augusti – 28 (29) februari. Jakten får emellertid inte bedrivas närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse.

Nytt är också att det inte längre får jagas sädgås i vårt område: om arten ställer till skördeskador måste lantbrukare ansöka om skyddsjakt hos länsstyrelsen.

NOF ställer krav om återrapportering

Under många år har lantbrukare ansökt om skyddsjakt på trana framför allt i Kvismarområdet, både vår och höst. Länsstyrelsen har också beviljat tillstånd för sådan jakt. NOF har haft möjlighet att yttra sig över tillstånden och ofta ställt frågan om hur effektiv en sådan skyddsjakt egentligen är. Någon ordentlig utvärdering har aldrig skett.
– Med de nya jaktreglerna blir det här ändå sämre – ingen kommer ha ett samlat grepp om hur många fåglar som skjuts och vilken effekt den skyddsjakten har, menar Lars Johansson.

Svårt att hålla koll

När det gäller skyddsjakt på storskarv är det Sveriges insjöfiskare som varje år ansökt om skyddsjakt på storskarv i framför allt Hjälmaren. Även här har NOF efterlyst en bättre rapportering och effekten av densamma. Föreningen har också påpekat att skyddsjakten i Hjälmaren sker under en känslig period när bland annat den rödlistade skräntärnan rastar i sjön.
– I Hjälmaren har länsstyrelsen låtit genomföra årliga räkningar för att hålla koll på storskarvarna, och också kunnat koppla dessa till hur många skarvar som fälls under skyddsjakten. Utan krav om återrapportering av skyddsjakten: hur ska man då veta hur antalet storskarvar förändras i Hjälmaren, undrar Lars Johansson.

Ps Länsstyrelsen gav tillstånd om skyddsjakt på 50 tranor i Kvismaren under våren: fyra tranor har skjutits. Länsstyrelsen har också beviljat skyddsjakt på 400 storskarvar i Hjälmaren under tiden 1  augusti – 31 december. Det blir sista gången som yrkesfiskarna behöver redovisa hur många skarvar som skjuts.