Rådigt ingripande av Denise räddade skyddsvärd berguv

Under tisdagen kunde en skadad berguv räddas tack vare en rådig insats av Denise Wallin som hittade den skadade fågeln.
Hon ringde runt och via kontakter kom Lars Johansson och ”fågeldoktorn” Staffan Ullström till platsen och omhändertog den skadade berguven.
Den rehabiliteras just nu hemma hos Staffan Ullström.

Såg skadad ut

Denise Wallin var under tisdagen ute på en promenad vid Sundby strax öster om Ekeby-Almby. Då såg hon plötsligt en stor fågel vid vägkanten som omtöcknad ut.
– Jag blev lite chockad över hur stor den var, och jag förstod att det var en uggla, berättar Denise.
Till en början tyckte hon mest att det var lite coolt att få se en så stor fågel på nära håll. Men när hon såg att den hoppade ut och ställde sig mitt på vägen kändes det inte riktigt bra. Den såg också lite skadad ut.
– Då ringde jag polisen, men de sa att det inte var något för dom. De gav mig rådet att ta kontakt med en veterinär eller länsstyrelsen, förklarar Denise.

Många samtal

Efter ett ha stått öga mot öga med berguven en liten stund ringde Denise sin hyresvärd som snabbt kom till platsen. Hyresvärden tog i sin tur kontakt med Alf Modig som är naturvän och bor i närheten.
– Jag är kompis med Jan-Peter Lahall, och jag tog ett kort också för att få det bekräftat att det var en berguv, berättar Alf.
Lahall tog i sin tur kontakt med Lars Johansson, som är skyddsjägare i kommunen, som ryckte  ut med stora håven. Dessutom kom ”fågeldoktorn” Staffan Ullström till platsen och snart kunde den skadade berguven omhändertas.
– Jag är imponerad över vilka stora klor berguven har och väldigt spännande att se världens största uggla på så nära håll, berättar Alf Modig.

Berguven på rehab

Enligt Staffan Ullström verkar det inte vara något brutet på berguven. Av storleken att döma är det en ung hanne som inte är ringmärkt.
– Den är lite skadad i högra vingen, men vi får hoppas att det är en mjukdelsskada, säger han.
Berguven finns nu i en voljär hemma hos Staffan Ullström för rehabilitering där den får god omvårdnad och mat.

Fakta berguv

Berguvstammen har halverats i Norrland de senaste 20 åren, men det finns också områden i Sverige där den ökar, som i Skåne och på Gotland. I Närke är antalet revir stabilt, men det föds få ungar.

BirdLife Sveriges genomförde en landsomfattande inventering av berguv under 2019 och 2020. Hundratals ideella fågelskådare inventerade berguvar under två år för att kartlägga förekomst och utbredning i Sverige. Efter populationstoppen 1998–1999, till följd av räddningsaktioner med avel och utplantering, har det varit en minskning nationellt på 23 procent från 612 revir till 458 revir.

Minskningen är tydligast i Norrland samt i inlandets skogslandskap. I Norrland har det skett en halvering av arten de senaste 20 åren. Situationen är bättre i södra Sverige där vi noterar en ökning i Skåne och på Gotland, och en stabil stam längs svenska ostkusten från Stockholms skärgård ner till Västervik. Minskning sker dock även i vissa regioner i södra och mellersta Sverige till exempel i Dalarna och Värmland.

Berguvarna i Närke har haft det svårt under en längre period. Under de senaste 15 åren har antalet revir varit stabilt; det har handlat om fem-sex revir med ropande hannar. Men paren har haft väldigt svårt att få fram ungar. Under flera år fick paren inte fram en enda unge.

Men nu kan det vara en liten ljusning, i vart fall i vårt landskap. För två år sedan: 2021, föddes och ringmärktes två ungar. Under 2022 fick paren i Närke också fram två ungar. Under förra året, 2023, såg det bättre ut. Fem ungar föddes i tre olika revir: två av dessa ungar ringmärktes. En unge hittades dessvärre död lite senare under sommaren.
– Att det fötts fem ungar i år är väldigt glädjande, säger Ronnie Lindqvist som följt och ansvarig för inventeringar av arten under de senaste åren.
– Vi ska hoppas att det fortsätter så för den utsatta och hotade uven.
Ronnie Lindqvist hoppas också att det arbete som Närkes Ornitologiska Förening genomfört med att sätta upp bolådor för berguv ska förbättra möjligheten för arten att häcka.