Skyddsjakt på 50 tranor i Kvismaren

Även i höst har Länsstyrelsen i Örebro fattat beslut om skyddsjakt på 50 tranor i Kvismareområdet.

Anledningen är att de stora mängder tranor som finns i området orsakar omfattande skördeskador. Andra skrämselåtgärder, bland annat gasolkanoner, bedöms inte ha tillräcklig effekt.

Länsstyrelsen bekostar och genomför sedan ett flertal år förebyggande åtgärder som avledningsåkrar för och skrämsel av tranor, gäss och sångsvan. Sedan sex år tillbaka har kostnaderna uppgått till cirka 800 000 kronor per år. Länsstyrelsen betalar därutöver varje år ut ersättning för skador på grödor till drabbade lantbrukare. Under de senaste sex åren har ersättningar betalats ut om cirka 40 000 – 200 000 kronor årligen.

Visserligen är tranor fredade enligt EUs direktiv, men man får bedriva skyddsjakt om de orsakar stora skador i jordbruket. Länsstyrelsen bedömer att det finns som mest cirka 20 000 tranor i Kvismareområdet.

Därför har länsstyrelsen beslutat att man får skjuta 50 tranor under perioden 1 september – 15 oktober. Skyddsjakten får bara bedrivas på nysådd eller oskördad åker där andra skrämselåtgärder finns på plats. Jakten ska inriktas på unga individer och skyddsjakten måste ta hänsyn till andra fåglar och människor i området. Högst fem tranor får fällas per fält och dag.

Länsstyrelsen vill också ha en omedelbar rapportering för att det inte ska fällas fler tranor än vad tillståndet medger.

Förra hösten gav länsstyrelsen ett liknande tillstånd i området vid Kvismaren; då fälldes 19 tranor under perioden för skyddsjakt.

Under våren i år sammanföll vårbruket med den tid då det var många tranor i Kvismarområdet. Det kom in flera ansökningar om skyddsjakt från enskilda lantbrukare och även under våren beviljade länsstyrelsen skyddsjakt på 50 tranor. Då fälldes fyra tranor.

Enligt rapporter från jägarna har skyddsjakten effekt: tranorna lämnar fältet. Personal från länsstyrelsen som jobbar med skrämselåtgärder bedömer att skyddsjakten inte har någon långvarig effekt.

/Kent Halttunen