Talgoxen toppar årets fågelräkning
När merparten av årets rapporter kommit in kan vi konstatera att talgoxen är den talrikaste fågeln vid fågelmatningarna i länet.
Så har det varit de allra flesta av de 20 år som denna räkning genomförts.
Så har det varit de allra flesta av de 20 år som denna räkning genomförts.
Invasionsarter
Förra årets vinnare, gråsiskan, återfinns i år först en bra bit ner på topplistan över vintergäster vid fågelmatningarna. I det fallet handlar det i första hand om tillgång till mer naturlig föda. I gråsiskans fall utgör björkfrön en viktig vinterföda. Finns det gott om sådana, stannar de kvar ute i naturen och behöver inte utnyttja fågelmatningarna. Gråsiskans uppträdande vintertid varierar också på grund av att den är nomadisk och kan förflytta sig över mycket långa avstånd i jakt efter föda.
Steglits och björktrast
En bit ner på topplistan över de talrikaste vintergästerna återfinns steglitsen och björktrasten. I steglitsens fall handlar det om en långvarig expansion. Den hör till de svenska fåglar som det går riktigt bra för även under häckningstid så dess framskjutna position kan sägas ha varit väntad. Björktrasten har däremot ytterst sällan uppträtt så talrikt som i vinter. Den är förtjust i rönnbär och det har som bekant varit ovanligt gott om sådana. Det kan sägas vara stapelföda, men björktrastar och sidensvansar tar gärna för sig även av utlagda äpplen. Några större mängder sidensvansar har dock inte rapporterats från Örebro län denna vinter. Det verkar som att de flesta dröjt sig kvar längre norrut.
1. Talgoxe
2. Pilfink
3. Blåmes
4. Domherre
5. Kaja
6. Skata
7. Steglits
8. Björktrast
9. Nötväcka
10. Grönfink
Återstår en del rapporter
Årets upplaga av den stora fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten är nu slut, men ännu återstår för några att sända in sina rapporter. Följande sammanställning gjordes under vid 19-tiden måndagen 27 januari. Sedan dess kan mindre ändringar i ordningsföljden mellan fåglarna komma att ske, men de är marginella. Den allra senaste statistiken finns här: https://vinterfaglar.se/stats
Svenska folket räknar
Detta är det 20:e året i rad som BirdLife Sverige tar hjälp av svenska folket för att räkna gästerna vid våra fågelmatningar. Likt alla tidigare år är talgoxen den talrikaste arten på fågelmatningarna. Därefter kommer blåmesen, domherren och pilfinken, precis som förra året. Det ska dock sägas att förra årets tvåa, gråsiskan, i år lyst med sin frånvaro vid fågelmatningarna. Gråsiskan är en typisk så kallad invasionsfågel. Med det begreppet avses arter som vissa år uppträder mycket talrikt (invasionsartat) medan de andra år kan vara ovanliga. I år återfinns gråsiskan först på plats 22 i den nationella topplistan och det är enbart i norra Sverige som den varit något så när regelbunden vid matningarna.
Bärspecialister klättrar på listan
En sak som satt sin prägel på årets räkning är att det varit gott om bärspecialister. Det gäller framför allt sidensvans och björktrast som båda gynnats av att det varit ovanligt mycket rönnbär och oxelbär kvar långt in på vintern. När dessa bär tryter ute i naturen, söker sig sidensvansarna och trastarna in till trädgårdarna där de bland annat äter av utlagda äpplen. Det ska dock sägas att det är framför allt i felar av mellersta och norra Sverige som dessa bärätande arter dykt upp vid fågelmatningarna. I södra Sverige saknas sidensvansarna nästan helt denna vinter. Sidensvans återfinns preliminärt på plats 13 och björktrast på plats 14. Sett till de 20 år som denna räkning genomförts är det klart över genomsnittet för båda.
Det går för steglitsen
En annan art som avancerar i listan är steglitsen. Denna färggranna lilla fink har sakta men säkert blivit allt talrikare som gäst vid fågelmatningarna. Den har också ökat i antal och spridit sig i landet under häckningstid. Faktum är att det är en av de fågelarter som det går allra bäst för i Sverige för närvarande. I år återfinns den på plats 12 i denna räkning. De första åren hamnade betydligt längre ner i topplistan.
Många fågelmatare gläds också åt att domherren blivit talrikare vid fågelmatningarna, och det bör betonas att i de fyra nordligaste länen (mer än halva Sverige) har domherren i år passerat talgoxen och varit talrikast på fågelmatningarna. Även i dess fall återspeglar denna räkning utvecklingen för arten som häckande fågel. Det går bra även för domherren. Enligt Svensk fågeltaxerings mer vetenskapliga inventeringar har den ökat med cirka 40 procent i landet de senaste 15 åren. Ökningen är större i norr än längre söderut.
Kajan vanligaste kråkfågeln
Ännu en art som är på frammarsch i Sverige är kajan. Den klättrar i år från plats 10 till plats 7 på topplistan, och i någon man återspeglar det nog att den ökar även som häckfågel i landet. Enligt alldeles färska beräkningar är den numera den klart talrikaste kråkfågeln i landet med fler än 300 000 häckande par.
Gulknopp bland grönfinkarna
Däremot ser det fortfarande dystert ut för våra två sorgebarn vid fågelmatningarna, grönfinken och gulsparven. De håller sig nätt och jämnt kvar bland de tio talrikaste (grönfink nr 8 och gulsparv nr 10), men det ska jämföras med de första åren då båda arterna hörde till de allra talrikaste. Orsakerna till tillbakagången är i grönfinkens fall en sjukdom kallad gulknopp. Denna sjukdom kan ha bidragit även till gulsparvens minskning, men i dess fall handlar det även om att lämpliga livsmiljöer försvinner i jordbrukslandskapet.
Topplista för landet:
(Inom parentes anges förra årets placering)
1. Talgoxe (1)
2. Blåmes (3)
3. Pilfink (5)
4. Domherre (4)
5. Skata (7)
6. Koltrast (6)
7. Kaja (10)
8. Grönfink (9)
9. Gulsparv (8)
10. Gråsparv (11)
Swedish 