Vitkindade gäss i Kvismaren fick sändare och ring

I torsdags försågs 28 vitkindade gäss i Kvismaren med färgringar på benen. Några av gässen, tio honor, fick också en gps-sändare runt halsen.
– Vi vill se var de här gässen kommer ifrån, vilka fält de besöker här i området och var de tillbringar sin vinter, berättar Johan Månsson som är forskare vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Vitkindade gässen ökar

Den vitkindade gåsen är den fågelart som idag orsakar de högsta ersättningskostnaderna för skördeskador i Sverige. Vitkindade gäss ökar i antal och allt fler stannar kvar i Sverige under hela året. Fortfarande vet man inte var de som övervintrar kommer från, eller de som rastar i Sverige under flyttperioderna vår och höst.
– Dern ryska populationen är ganska väl studerad, men de fåglar som häckar runt Östersjön har vi inte lika bra koll på, berättar Johan Månsson som är knuten till Grimsö forskningsstation.

Flerårigt projekt

Forskarna har fått pengar till ett flerårigt projekt för att studera de vitkindade gässen. Förra året försågs 61 vitkindade gäss i Boglundsängen med färgringar på benen som går att läsa av. 20 av gässen, försågs med en liten gps-sändare runt halsen. Lika många vitkindade gäss ringmärktes i Sörmland.
– Genom de sändarna fick vi bland annat reda på att de vitkindade gässen häckar ute på öarna i Hemfjärden i Hjälmaren, förklarar Johan Månsson.

Nya ringmärkningar

I år fortsätter projektet med nya ringmärkningar: i Sörmland, Närke och Skåne. Infångandet i Kvismaren genomfördes med hjälp av bulvaner (konstgjorda fåglar) för att locka ner de vitkindade gässen på Hammarmaden i Kvismaren där de vitkindade gässen brukar rasta mitt på dagen. På fältet fanns ett nät liggande. När tillräckligt många gäss fanns inom räckhåll sköts nätet upp med hjälp av rakteter över gässen.

Honorna ger kunskap

Totalt var det 28 vitkindade gäss om kunde samla in och ringmärkas. Forskarna tog mått på vingarna och delar av benen och vägde gässen. Man fastställde också om det var ungfåglar eller vuxna och vilket kön det var på individen. Dessutom tar man ett blodprov på alla fåglar, prov som sparas för framtiden och som bland annat kan användas för dna-forskning.
– Vi röntgar också all alla fåglar bland annat för att se om de har hagel i sig, berättar Johan Månsson.
Tio av de vitkindade gässen, alla honor, försågs också med ett litet halsband, en gps-sändare.
– Via honorna kan man se var de häckar.